var börjar man?

Bakom mig har jag en helt galen vecka. Det har inte varit många lediga stunder men väldigt få stunder som varit tråkiga eller jobbiga. Jag är enormt tacksam för allt jag varit med om.

Men jag ska kanske ändå börja i den ändan som förändrade min sommar rätt rejält. På ett mycket fint sätt.

Minns du dagen i mitten av juli då jag körde hem stolar på min cykel? Jag berättade att det skulle bli konst och att jag skulle berätta mer sen?!

Jag skickade in bilder på det färdiga konstverket till frizon och Ikon1931 eftersom de hade utlyst en kreativ tävling. Utmaningen var att gestalta tankarna om framtidens församling. Hur ser den ut? Vi fick skriva, måla, teckna, illustrera och skapa fritt utifrån temat. Tävlingen var öppen för vem som helst att delta. Jag kunde inte motstå frestelsen att vara konstnär för en dag. Men framförallt att få omsätta mina tankar till något som går att ta på. Något som på många olika sätt kan berätta om hur jag ser på församlingen och hur jag önskar den ser ut i framtiden. Jag drevs av längtan att få berätta om mina tankar.

Här kommer mina tankar.

”Framtidens församling är en obekväm gemenskap.

Det är en gemenskap som är obekväm på det sätt att det inte går att sitta still. Man kan aldrig sätta sig ned och bli bekväm. Och man kan heller inte stå själv. Det är en gemenskap som är beroende. Och när man är så beroende och står så nära för att inte falla. Då blir den också obekväm.

Det är en obekväm gemenskap som vågar ställa de obekväma frågorna till varandra och samhället. Och det är en obekväm gemenskap som vågar ge de obekväma svaren.

 

Det är en obekväm gemenskap vid köksbordet. Och det är en obekväm gemenskap ute i staden där den bor och lever.

Den obekväma gemenskapen har övertygelser och står upp för dem trots obekväma reaktioner av utomstående.

 

Den obekväma gemenskapen är krönt med Guds härlighet. Såren och bristerna i gemenskapen och i människorna i den blir utrymmen för Guds härlighet att lysa.

Och den obekväma gemenskapen är tvättad ren från smuts, skam och synd. Den obekväma gemenskapen är vit som snö.

Och den obekväma gemenskapen finns endast till för att ge ära till Fadern, Sonen och Den Helige Anden. Och genom lovsången vara ett vittnesbörd för dem runt omkring.”

 

Och det sjukaste av allt var att jag tog hem första priset! Tack så mycket!!

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s