det som format mig

Ofta funderar jag på vad det är som format mig till att bli den jag är idag. Och så många av de saker som har varit viktiga för mig har kommit i min väg ibland rent slumpartat. Eller det är väl så en sekulariserad svensk ser på det. Det är kanske så att Gud haft ett eller två fingrar med i spelet.

När jag var tonåring hängde min storebror med hårdrockare. Han började prenumerera på en tidning som hette Heavens Metal Magazine och som den lillasyster jag var snodde jag alla singlar som skickades ut med tidningen. Jag hittade grymt mycket bra musik där som jag som svältfödd kristen ungdom längtade efter. På den tiden var det inte riktigt ok att lyssna på ”okristen” musik så man fick försöka leta efter musik som man gillade men som ändå var ok. Via den här vägen började jag åka på konserter i Stockholm om helgerna. Det var Filadelfiakyrkan som arrangerade konserter i en lokal på kungsgatan. Man kallade lokalen K23 (det var adressen) och det var tänkt som en utåtriktad satsning tillsammans med polisen för att nå stökiga ungdomar. Tydligen, har jag hört, ansåg de som arbetade med projektet att det var en flopp. Men de nådde iallafall mig!! Och jag åkte i stort sett varje helg för att röja på konserter och träffa människor. Det fanns två band som spelade i stort sätt jämt det var Blindside och det var Momo. Däremellan spelade andra sköna små band släppta från skivbolaget Day-Glo. Det var ett viktigt sammanhang som samlade en stor skara musikintresserade inom kyrkan. Jag tror den scenen räddade många av oss.

Det finns tre saker som står ut i min uppväxt och som präglat mig som kristen och som människa 1. K23 2. 24-7 bönen och 3. Frizon. Utan dessa sammanhang skulle jag inte vara där jag är idag och de har präglat min tro och min livsstil oerhört.

Det finns ett band och en skiva som jag i särklass spelat mer än någon annan skiva och det är ”Momo” skivan och bandet heter kort och gott så. Det är en skiva som släpptes 1997 på Day-Glo records och den har låttitlar som ”Sagan om en liten närsynt man” , ”idiot” och ”sanningen”. Jag har tänkt skriva av några av texterna i några inlägg. För texterna är så sjukt bra och spelar fortfarande stor roll i min självbild och efterföljelse.

Jag är så tacksam över dessa sammanhang som jag fått bli präglad av. Så tacksam att det fanns några äldre som tyckte det var värt att arrangera konstiga konserter eller be dygnet runt eller dra igång en stor festival. Jag är så tacksam att det fanns de som trodde att det kanske var viktigt att göra det. Och jag hoppas och ber att jag får vara med och skapa såna sammanhang. Och att jag i min tur kanske eventuellt kan få inspirera någon till att själv vara med och skapa såna sammanhang. Därför att även om vi inte tror det spelar så stor roll när vi väl håller på. Kan det visa sig lite längre fram att det räddade livet och iallafall tron på åtminstone en person.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s